Nu ska jag uppdatera hur våra sista dagar sett ut....
Igår hade jag gråten i halsen hela dagen efter besöket på barn för dagens vikt... -150g sen i tisdags... Vi diskuterade från & till & hade ju koll på att förkylningen höll på att släppa med alla dessa inhalationer som vi gjort... MEN det är ju inte kul att ta en vikt & vågen visar så mkt minus efter så mycket slit... Kommer att ta vecxkor innan han nått viket 9500 som vi äntligen hade nåt....
Jag bröt ihop inne på salen & tårarna sprutade & jag chippade efter andan som ett litet barn som blivit av med sitt lördags godis... En läkare sa att vi skulle lägga in honom & köra matpump... Men matpump har vi ju hemma så det ville vi ju inte inte använda pump heller... Vi skulle avvakta till nästa dag & då läggas in med pump om han fportfarande gått ner i vikt... ALDRIG att vi tänker ligga inne för att köra matpump sa vi båda när vi gick därifrån... isåfall för antibiotika eller dropp om det skulle behövas med inte för matpump!!
Vi bytte ut maten då vi kom hem till mjölkfritt... Olle var nämligen känslig mot mjölk efter magsjuka då han var lite & Axel har vi redan tagit bort mjölken för efter helgensmagsjuka & Axel blev mkt bättre i magen... Så en kräkning i går eftermiddag & sedan har vi klarat oss... Satte motvilligt med tårar i ögonen på denna matpump igårkväll & haft den på hela dagen idag...
På barn tog vi en vikt & jippiiii +70g. Det hade vänt!!!! Vi pratade en del med läkaren som kommer att skicka remiss till Uppsala för en ny gastroskopi, en remiss till urolog (heter det så?) Sigge har en missbildning på snoppen som vi fick höra då han var nyfödd att man ev skulle åtgärda i tonåren då han skulle börja träffa flickor... Men ser väldigt konstigt ut så det ska vi kolla upp. När vi ändå höll på så bad vi honom även skicka en remiss till ögon för vi har upptäckt att Sixten börjat skela jättemycket på ena ögat... Skönt när det händer grejjer!!!
På måndag ska vi tillbaka på barn & ta en ny vikt & då kommer vi få träffa vår DrT...
Ingen vet igentligen hur mycket vi kämpar med denna unge & hans matprosedur.... Vi räknar minsta lilla mililiter mat & minsta lilla gram han går upp & ner... Vi gör segertecken om han gått upp minsta lilla gram om det så bara är 30 g på 2 veckor... -Yes iallafall inte ner!!! låter det...
Därför är det sååååå jobbigt då han går ner för man ramlar tillbaka på ruta ett hela tiden... Allt man kämpat bara rycks bort... när han kräks tappar vi humöret & blir så besviken... Vi håller oss ofta borta.. Vågar inte gå på "kyrkis" tex för tänk om lilleman skulle kräkas mitt på samlingsmattan & där har jag 2 vildar som jag ska hålla koll på, torka kräk & ursäkta mig inför alla andra mammor & förklara att han INTE har magsjuka utan gör såhär typ3ggr om dagen...
Vill vi hälsa på folk??? Nja det är bättre om dom kommer till oss... Tänk om han skulle kräkas i ngn annans soffa eller på ngn matta tex... Vi vaktar honom ständigt med en kräkpåse då vi är borta... Hinner vi fånga kräkset då det kommer behöver det inte bli så sån stor grej av det...
Nu har det iallafall vänt... Så håll tummarna att det fortsätter gå åt rätt håll hela helgen 6 plockar upp det han tappat tills på Måndag!!!!
Trevlig helg alla!!!
Nu ska vi ha lite fredagsmys...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Yippeeeee !
Vi kommer in i helgen !!
Kramar Morfar
Jag tror att det är väldigt svårt att sätta sig in i hur jobbigt ni har det, fast man får en liten glimt av det genom bloggen. Jag kan visserligen bara utgå från mig själv men jag tror nog att era vänner inte tycker att det är jobbigt om det kommer kräk i soffa osv, det är ju en tråkig men ”vanlig företeelse” när det gäller Sixten men självklart förstår jag att det upplevs som jobbigt för er som föräldrar.
Skönt att ni får undersökningar inbokade, hoppas det ger resultat!
Ps. det heter urolog som du skriver .
Trevlig helg!
Hejsan!
Jag precis hur ni har de med vikten, kräket och vågen! Jag är i samma situation med våran son Theo.
Han har haft knapp, men nu äter han via munnen. Och väldigt kräsen. Väger drygt 11 kg och blir 3 år i år. Sa jag har oxå gråtit många gånger på bvc när man stirrat på den jäkla vågen.
Men de e svårt att få han äta allt, äter bara flyttande mat.
Född med esophagusatresi long gap.
Så han äter bara hårda saker, förstår inte att han måste tugga mjuka saker. Äter sixten ngt via ?munnen)
/Nathalie
Ni är välkomna hit närsomhelst med eller utan kräks!! Kämpa på Sixten & co! Hoppas Teneriffa blir lika härligt som det låter. Ni förtjänar verkligen en supersemester! Och inga dumma öroninflammationer den här gången om vi får be!!!
Vi drar till fjällen imorrn och hoppas på sol och lagom mycket värme så backar håller hela dan.
Stor kram från Håckstaviken
PS. Hälsa Olle att några bilar måste ju faktiskt vara hemma och hålla koll på huset ;)
Gud vad jag känner igen det där!! Kräket, besvikelsen, tårarna, förtvivlan, skammen, ursäkterna till andra ovetande människor som tror dt är magsjuka mm mm.
Kämpa på! Synd att ni bor så långt bort annars kunde vi träffas så kunde Freja och sigge kräkas ikapp!
kram
Vi håller alla tummar som finns!
Visst är det jobbigt med den ständiga pressen kring maten!! Ester verkar aldrig sega sig över 9kg =( Så fort hon börjar närma sig så kommer en sämre period och hon rasar igen. Men men, det är bara att kämpa på! Brynäs vann ju ialla fall idag =) kanske ett litet ljus i mörkret för Norran? Kram på er
Skicka en kommentar